Föreningslagen

Finlands Riksdag har godkänt ändringar i Föreningslagen. Ändringarna träder i kraft från 1.9.2010 eller i de räkenskapsperioder som börjar efter detta datum. Lagen har regler angående medlemmarnas beslutanderätt och föreningsmötet.

• Finlands författningssamling www.finlex.fi
  • Föreningslagen 503/1989 + ändringar bl.a. 678/2010  §§ 16-34
    • Medlemmarnas beslutanderätt
    • Föreningsmöte
    • Möteskallelse
    • Jäv vid föreningsmöte
    • Uppsättande av protokoll
    • Klanderbara beslut
    • Ogiltigt beslut

Beslut

Beslutanderätten i en förening är hos medlemmarna och beslutandrätten utövas vid föreningsmötet. Tidigare har detta inneburit att medlem fysiskt måste närvara vid föreningsmötet för att utöva sin beslutanderätt. En stor nyhet från 1.9.2010 är att i föreningens stadgar kan det bestämmas att medlemmarna, under förutsättningar som anges i stadgarna, får delta i föreningsmötet per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälmedel under pågående möte eller före mötet. Sådant deltagande förutsätter att deltagarrätten och riktigheten av rösträkningen kan kontrolleras på ett sätt som kan jämnställas med de förfaranden som iakttas vid vanliga föreningsmöten. Denna nya möjlgheter gäller inte föreningar vars syfte är att påverka politiska angelägenheter.

I föreningens stadgar kan också bestämmas att medlemmarna i frågor som särkskilt nämns i stadgarna utövar sin beslutanderätt vid särskillda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att komma samman till möte. Denna bestämmelse får dock inte gälla frågor som nämns i 23 § 1 mom.

En helt ny möjlighet för mycket små föreningar är 17§ 3 mom: "Om medlemmarna är enhälliga, får de fatta beslut i frågor som skall avgöras vid föreningsmöte utan att komma samman till möte. Beslutet skall fattas skriftligen, dateras och undertecknas av samtliga föreningsmedlemmar".

Notera alltså att ibruktagande av beslutanderätt per distans kräver noggranna förberedelser och en stadgeändring. Föreningsresursen försöker senare under hösten 2010 sammanställa råd vad man bör beakta i denna process.

Tidpunkt för föreningsmöte

FöreningsLagen § 20  bestämmer att föreningsmötet bör hållas på den tid som det står i stadgarna. Om det står i stadgarna att föreningsmötet bör hållas inom mars månad, så bör det hållas inom mars månad. Ett möte som hålls efter bestämd tid är också giltigt.

Det är på styrelsens ansvar att mötet hålls i tid. Har styrelsen missat detta, vilket medfört skada för föreningen, kan det innebära följder.

Hålls inget möte alls, kan en föreningsmedlem skriftligen fordra att ett möte bör ordnas. Om styrelsen trots det inte ordnar föreningsmöte kan regionförvaltningsverket på ansökan av den medlem som krävt möte berättiga medlemmen att sammankalla föreingsmötet på föreningens bekostnad eller vid vite ålägga styrelsen att sammankalla mötet.

Föreningens extra möte

hålls på initiativ av föreningen själv, styrelsen eller om minst en tiondedel av röstberättigade medlemmar kräver det för behandling av ett angivet ärende.

Möteskallelse

Föreningsmöte ska sammankallas så som föreningens stadgar föreskriver. I kallelsen ska nämnas när och var mötet hålls. Om föreningen i sina stagdgar tillåter distansdeltagande ska också detta nämnas i möteskallelsen. Också ärenden som nämns i § 23 måste nämnas i kallelsen.

Jäv

En medlem har inte rätt att rösta eller framställa förslag till beslut vid föreningsmötet när beslut fattas om avtal mellan medlemmen och föreningen eller i andra frågor i vilka medlemmens enskilda intresse strider mot föreningens. Man meddelar då att man är jävig.
En styrelsemedlem eller någon annan i föreningens förvaltning får inte rösta när beslut fattas om val eller avsättning av revisorer eller verksamhetsgranskare, fastställande av bokslutet eller beviljande av ansvarsfrihet, om fråga gäller den förvaltning som han eller hon svarar för.

Fortsättningsmöte

Hinner man inte gå igenom alla ärenden under mötet, ordnar man ett fortsättningsmöte. Antingen kommer man överens om tidpunkten för fortsättningsmötet under det pågående mötet, eller också skickar man en ny möteskallelse.

Protokoll

Lagen bestämmer att det skall skrivas protokoll vilka granskas av minst två personer, protokolljusterare, som har valts under mötet. I protokollet skall stå vilka beslut som har gjorts. Fastän protokollen skrivs av sekreteraren ligger det på ordförandes ansvar att de blir gjorda.

Beslut ogiltigförklaras

En föreningsmedlem eller styrelsemedlem har rätt att väcka talan mot föreningen för att få ett
beslut ogiltigförklarat. Rätt till klandertalan har inte den som vid mötet har medverkat till beslutet. Ett ogiltigt beslut är ett sådant som har gjorts på fel sätt eller strider mot lagen och stadgarna.

I lagen finns regler som kan ersättas av föreningens stadgar s.k. dispositiva bestämmelser.

• Dispositiva bestämmelser
  FörenL §§ 25, 27, 28, 29
  • Medlemmarnas rösträtt
  • Beslutsförfarande
  • Val
  • Förrättande av val

Röstning

Efter röstning besluts att den åsikten vinner som har fått över hälften av alla rösterna. Finns det flere förslag måste man rösta flere gånger tills något förslag har fått över hälften av rösterna. Finns det två förslag och båda förslagen får lika många röster, vinner det förslaget som mötesordföranden hade röstat på.
Undantag görs då man röstar om ändring av stadgarna. Det förslag som får ¾ av rösterna vinner redan i första röstningsomgången.
Vid röstning är det skäl att hålla reda på vilka förslag som har understötts, för endast de förslagen kan man rösta om.

Personval

Val som förrättas vid ett möte sker som majoritetsval, om inte någon väljs enhälligt eller något annat har bestämts i stadgarna.
Vid personval igen behövs inget understödande. Alla föreslagna kandidater ställs upp för val.
Får alla kandidaterna lika många röster, avgör lotten.
Val som förrättas vid särskilda omröstningstillfällen eller per distans, utan att medlemmarna sammankommer till möte, sker som proportionella val om inte något annat anges i stadgarna.
Alla som har rätt att utöva beslutanderätt ska garanteras rätt att delta i kandidatnomineringen för valet.

Rösträtt

Rösträtt har alla medlemmar som har fyllt 15 år och alla medlemmar har en röst. Detta gäller vanliga föreningar.
I förbund kan det vara annorlunda. Där kan medlemsantalet bestämma hur många röster föreningen har.

I stadgarna kan det stå att de som inte har betalat sin medlemsavgift inte får rösta. Vissa medlemsgrupper, t.e.x. understödsmedlemmar och hedersmedlemmar kan vara utan rösträtt, ifall det står så i stadgarna, annars har de rösträtt.

Ingen rösträtt via ombud

En enskild person kan inte utöva rösträtt genom ombud. Det betyder att man inte kan använda fullmakt vid möten, endast i det fall det tillåts i stadgarna.

Anmälning till möte

I allmänhet behöver man inte anmäla sig till ett möte på förhand. I speciellt stora föreningars stadgar kan det stå att man måste anmäla sig till mötet på förhand ifall man vill rösta. Dethär är ofta av praktiska skäl, man vill veta hur många som kommer till mötet.

God ton

Förutom bestämmelserna i lagen och bestämmelserna i stadgarna finns det regler som hör till ”god ton”. När de följs blir mötet öppet och trevligt för alla:

När man ber om ordet, ber man det av ordförande. Han i sin tur delar ut taltiderna i den ordning som de har begärts.
Den som har fått turen att tala, börjar med att säga ”ordförande” och sen talar han om vilken sorts uttalande han tänker framföra. Det kan till exempel vara en replik till en annan persons uttalande.