Etik i föreningslivet

När vi talar om etik i föreningslivet, rör vi oss på minerad mark. Det finns ju trots allt en risk för moralisering, eller orättvisa jämförelser om vad som är gott och ont, rätt och fel. Låt oss alltså inte bli moraliserande när vi tar upp etiken till tals; däremot är det nog viktigt att se människan som en moralisk varelse.

Vilken är skillnaden mellan etik och moral? Ofta brukar de två sammanblandas med varandra. Båda betyder i populärt bruk ”sedvana”, och man kan grovt taget göra en skillnad så, att etiken är den reflektion som finns BAKOM det moraliska handlandet. Etiken granskar alltså moralen, och ställer upp frågor av t.ex. följande typ:

HUR skall vi handla?
VAD skall jag göra för min medmänniska?
FINNS det en universell, allmängiltig moral?

Människan är alltså i grunden moraliskt subjekt, och det är hennes etik, henner ethos som ”styr” hennes moraliska val. Man kan dels tala om individetik, som gäller den enskilda individen, och socialetik som gäller kollektivet och samhället. Inom olika föreningssammanhang behövs båda perspektiven.

I en förening skulle jag föredra att tala om ansvarsetik, en term som använts bl.a. av den tyske filosofen Hans Jonas. Ansvarsetiken förenar individ- och socialetiken, och kan leda t.ex. till följande reflektioner och frågor:

Etik och ekonomi; vilket är styrelsens ansvar? Om en ohållbar situation uppstår, ex. på grund av ekonomiskt slöseri eller fiffel med bokföringen, vad göra?
Ansvar inför medmänniskorna. Hur bemöta varandra med ömsesidig respekt? Vilka är de sociala spelreglerna i vår förening?
Ansvar inför miljön. Hur kan vår förening bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling?

Frågorna är många, svaren kan föreningens medlemmar med fördel söka tillsammans i samtalsform under ett längre möte eller ett särskilt seminarium. En bra startpunkt är då att formulera föreningens VÄRDEGRUND.

Värdegrundsarbete är inte enbart till för IDEELLA föreningar; ALLA föreningar kan behöva söka svar på t.ex. följande frågor:

Vad är meningen med föreningen? Varför finns vi till?
Vad säger våra stadgar om syftet med föreningen? Finns det orsak att formulera om stadgarna?
Vilka är våra kärnvärden? Kan vi prioritera dem i viktighetsordning?
Hur kan vi synliggöra våra kärnvärden i den praktiska verksamheten?
Borde vi göra en social redovisning vid sidan av den ekonomiska?

Exempel: Förbundet Hem och Skolas värdegrundsmaterial (2004)

Förbundet Hem och Skola (HoS) har givit ut ett eget etikmaterial med rubriken Skolans värdegrund – för en skola på väg, av Robert Lemberg. Materialet talar om etiken som en sorts navigationskonst: ”När man navigerar måste man veta två saker. För det första var man är, för det andra vart man är på väg. Om man inte vet var man är, vet man inte åt vilket håll man är på väg.”

Materialet tar vidare upp förändrade läroplaner och värderingar i samhället, och ställer bl.a följande frågor som underlag för en värdediskussion:

Är det självklart att hemmets och skolans värderingar är likadana?
Är skolans uppgift att lära ut läroämnen eller att fostra unga medborgare?
Kan skolans värdegrund vara religiöst och ideologiskt obunden?

Exemplet visar med önskvärd tydlighet att det behövs djuplodande diskussion och etisk reflektion om värdefrågor i en vilsen och komplex samtid. Föreningens självbild klarnar kanske i processen, vilket bidrar till att skapa förtroende, trovärdighet och mål&mening kring föreningen på lång sikt.

Litteratur:

Skolans värdegrund, Robert Lemberg, Förbundet Hem och Skola 2004