Styrelsemedlemmarnas uppgifter
Styrelsen består av åtminstone tre personer dvs. ordförande, sekreterare och kassör. Oftast finns det i föreningarna fler än tre styrelsemedlemmar. I större föreningar fungerar ofta anställd personal (funktionärer) som sekreterare och kassör.
Ordförande
Ordförande är egentligen styrelsens ordförande fastän man i dagligt tal brukar tala om föreningens ordförande. Den formella ställningen är svag. Varken föreningslagen eller stadgarna höjer ordförande över de övriga styrelsemedlemmarna. I praktiken har ordförande dock påverka mycket i en förening.
Social och driftig
Här är det mera personliga egenskaper och karisma som inverkar. En bra ordförande är en person som är social och som har lätt att komma överens med andra människor. Ordförande bör vara en driftig person som sätter igång och slutför arbetet, med en bra organisationsförmåga, ett ordningssinne och en förmåga att se helheter framom detaljerna. En bra ordförande vågar ta risker och tål osäkerhet. Den ordförande som har en brinnande iver och stark motivation att befrämja föreningens mål och vision och leda förtroendemännens arbete har stora förutsättningar att lyckas.
Samordna, delegera och leda möten
Man kan se ordförande som en arbetsledare som samordnar föreningens verksamhet. För att få tiden att räcka till, till de otaliga uppgifterna, är det viktigt att ordförande kan delegera och därefter kolla att allt har blivit gjort. Allt för många ordförande gör allt jobb allena.
Som namnet säger hör också till uppgifterna att leda möten. För att lyckas med det skall styrelseordförande ha stor kunskap och en förmåga att snabbt kunna fatta beslut. För att mötesförhandlingarna inte skall bli för formella och för att det skall gå raskt undan krävs också att man har lätt för att improvisera och att man är flexibel.
Föreningslagen
I lagen står följande att läsa om ordförandes uppgifter:
Ordförande tecknar föreningens namn ifall inte annat står i stadgarna. I praktiken är det vanligt att namnet tecknas tillsammans med viceordförande eller annan styrelsemedlem till exempel kassören.
Ordförande undertecknar olika anmälningsblanketter som lämnas in till föreningsregistret:
grundanmälan, förändringsanmälan då stadgarna ändras eller föreningens namntecknare ändras, samt anmälan om upplösning av föreningen.
Sammanfattningsvis
Sammanfattningsvis kan man säga att ordförande i huvudsak borde koncentrera sina krafter på följande:
- att leda styrelsen
- sköta om de yttre kontakterna
- utveckla föreningen
- framförallt sköta om de praktiska tingen eller se till att de blir skötta av funktionärerna
Ordförandes hustavla
(enligt Anders G.Lindqvist)
- Träng in i föreningens själ !
- Utveckla personliga visioner !
- Satsa på konkret planering !
- Fördela arbetsbördan, delegera !
- Bredda medlemsbasen !
- Ta väl hand om både gamla och nya medlemmar !
- Ge akt på omvärldsförändringarna !
- Främja feedback, lyssna på kritiken !
- Överdriv inte det formella !
- Tänk på återväxten, avgå i tid !
Viceordförande
Viceordförandens formella ställning är ännu svagare än ordförandens. I lagen står ingenting nämnt om dennes uppgifter.
Eftersom viceordförande är ordförandens ersättare, måste han uppfylla de krav som ställs på en ordförande, dvs. vara 18 år gammal och ha finskt medborgarskap. Dessutom bör han vara ordinarie styrelsemedlem.
Viceordförandens uppgift är att fungera som ordförandens ersättare då ordförande inte har möjlighet att fullgöra sitt uppdrag.
Ifall ordförande avgår under perioden till exempel flyttar till annan ort, går i konkurs eller avlidigt förrättas ett nytt val vid nästa årsmöte eller så sammankallar styrelsen till ett extra årsmöte. Viceordförande blir inte automatiskt styrelseordförande men sköter givetvis ordförandes uppgifter till det att föreningen valt ny ordförande. I stadgarna står det hur man skall gå till väga.
Att vara viceordförande är inte så betungande. Ibland är det ett hedersuppdrag. Det skulle vara bra att till viceordförande välja en person som jobbar bra tillsammans med ordförande och kanske kan sköta en del av ordförandens uppgifter. I en del föreningar är tågordningen den, att viceordförande senare väljs till ordförande. Viceordförande kan också få andra uppgifter till exempel fungera som informatör. I föreningar med många olika intressegrupper väljs viceordförande oftast från en annan grupp än ordförande för att ge en viss balans i styrelsens sammansättning.
Sekreterare
Sekreteraruppdraget är ytterst viktigt.
Arbete finns det nog av. Sekreterarens arbete går ut på att underlätta de övriga styrelsemedlemmarnas arbete och därför syns arbetet inte direkt. Mest syns det då det blir ogjort. Sekreterarens jobb sköts vanligen i bakgrunden. Till sekreterare är det bra att välja en ansvarsfull person med ordning och reda. Om sekreterarens uppgifter står det ingenting nämnt i lagen. Sekreteraren kan styrelsen välja inom sig eller så en person utanför styrelsen.
Till sekreterarens uppgifter hör att skriva protokoll och se till att de blir justerade och vid behov skriva protokollsutdrag. Notera dock att det alltid är ordförande som ansvarar för protokollet. Sekreteraren sköter största delen av föreningens korrespondens och håller kontakt med myndigheterna. Hon/han fyller i (men ordförande undertecknar!) och skickar in anmälningsblanketterna till föreningsregistret. Tillsammans med ordförande uppgör sekreteraren förslag till verksamhetsplan och verksamhetsberättelse, vilka behandlas av styrelsen och godkänns av medlemsmötet. Sekreteraren samlar ihop, kopierar och postar möteshandlingarna, Hon/han ansvarar för att medlemmarna blir kallade till mötena och styrelsemedlemmarna till styrelsemötena, men observera: på uppdrag av ordförande. Förberedelserna av mötesärendena och möteshandlingarna gör ordförande
Till övriga sekreteraruppgifter kan höra : skötseln av medlemsregistret, praktiska arrangemang kring möten och arkivering. Många av dessa uppgifter kan också skötas av en annan styrelsemedlem eller funktionär, beroende på vad som är mest ändamålsenligt.
Kassören
Precis som sekreterarens arbete så är kassörens arbete ytterst viktigt men relativt osynligt. Ibland syns det endast då det blivit ogjort. Styrelsen väljer kassören antingen bland sig , bland medlemmarna eller en person utanför föreningen.
Kassörens uppgifter är mer eller mindre självskrivna. Skötseln av den praktiska ekonomin vilket innefattar betalningsrörelsen, bokföringen och handkassan. Kassören gör ett utkast till bokslut, följer med budgeten och informerar styrelsen, bistår styrelsen vid planering av ekonomin d.v.s. gör mellanbokslut och budgeten, finansieringskalkyl och gör ett utkast till skattedeklaration, om en dylik måste göras.
Kassören bör se till, för sitt eget bästa, att styrelsen nedtecknar i protokollen alla viktiga ekonomiska beslut.
Styrelsen som helhet har det yttersta ansvaret för vad kassören gör och för föreningens ekonomi.
Informatören
Informatörens uppdrag är att få föreningen att synas utåt. Också internt finns det många informationsuppgifter. I stora föreningar med många medlemmar kan kontakten med de egna medlemmarna vara ett problem. Informatören kan vara en styrelsemedlem.
Alla i styrelsen har lika ansvar för att informationen och kontakterna utåt fungerar.
Läs mera i avsnittet information.
Övriga styrelsemedlemmar
Alla i styrelsen har inte någon speciell titel. Det skulle vara bra om alla ändå hade ett eget ansvarsområde. Om inte så tilldelas de arbetsuppgifter efter behov.