Löner

I lagstiftningen finns inte definierat någon minimilön. Däremot anges den i olika kollektivavtal och varierar förstås från bransch till bransch. I arbetsavtalslagen sägs att man inte får betala mindre lön än allmänt förekommande inom branschen. Problemet för föreningar kan dock vara att definiera till vilken bransch man hör. Information om lönenivåer kan man numera hitta på nätet. T.ex. Finlands företagare har omfattande information om gällande avtal (www.yrittajat.fi -->Työnantanja ABC). Också arbetarskyddscentralen (www.tyoturva.fi) har information om arbetsavtalsfrågor.

Lönebetalningsdagen anges i arbetsavtalet. Lönen kan betalas när som helst under månaden och minst en gång per månad. Oftast litet i efterskott. Löntagaren måste få en specifikation över löneuträkningen.

Lönebetalning

Innan man skall betala lön eller arvode gäller det att kontrollera att alla nödvändiga handlingar finns med. De viktigaste är: Arbetsavtal, en faktura/utanordning över vad som skall betalas, varför och till vem, löntagarens skattebok samt bankkontakt och adress. Om skattebok inte finns behövs i alla fall löntagarens personnummer.

För löneberäkning och –bokföring finns att köpa löneprogram. Har man endast några anställda klarar man sig bra utan eller med ett vanligt kalkylprogram. Numera kan man också utan ersättning använda skatteverkets tjänst palkka.fi. som är ett löneberäkningsprogram på nätet. Samtidigt sköts nödvändiga anmälningar till skatteverket och försäkringsbolag.

Från lönen eller arvodet skall dras av följande summor (år 2012) innan betalning görs:

• Förskottsinnehållning enligt direktiven i mottagarens gällande skattebok. (Kontrollera att skatteboken gäller under betalningsdagen)
• Arbetstagarens pensionsavgift (år 2012 = 5,15 procent för 18-52 åringar och 6,5 procent för 53-67 åringar.
• Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie (0,60 procent år 2012). Denna gäller för arbetstagare i åldern 17-64 år

Nettoutbetalningen för ett arvode på 2 000 euro kan därför bli t.ex.:

Lön	2 000,00 euro
Förskottsinnehållning 22 %	- 440,00 euro
Pensionsavgift 5,15 %	-103,00 euro
Arbetslöshetsförs.premie 0,60%	-12,00 euro
Betalas netto	1 445,00 euro

Andra löner

Lön för sjukdomstid

Arbetstagaren har rätt till åtminstone en del av sin lön under sin sjukdomstid. Då arbetsförhållandet varat minst en månad har man rätt till lön under dagen man insjuknat plus 9 vardagar (lördag inkluderas). Detta som ett minimum. Principen är att lön betalas för en längre sjukdomstid enligt hur längre man varit anställd. I kollektivavtal ingår vanligen tabeller över hur länge man skall betala lön under sjukdomstid. Om arbetsförhållandet varat under en månad har man rätt till 50 procent av sin lön under sjukdomstiden.

FPA ersätter en del av arbetsgivarens kostnader för sjuktidslön men också här är arbetsgivarens självrisk 1+9 dagar. Flera korta sjukdomstider under en viss period kan dock räknas ihop.

Semesterlön

Under årssemester har löntagaren rätt att få sin normala lön. För månadsavlönade gäller den vanliga lönen medan det för timavlönade och mera oregelbundet arbetande finns särskilda uträkningssätt och koefficienter som anges i semesterlagen. Semesterlönen räknas ut så att månadslönen divideras med antalet verkliga arbetsdagar i semestermånaden, tex juli. Denna dagslön multipliceras med antalet semesterdagar som är vardagar (ej lördagar!)  T.ex. Lön 2500/22 x 25 (antalet vardagar under fem veckor = 30 dagars semester) ger en semesterlön på 2840,90 euro.

Semesterersättning

Då det finns outtagen semester då arbetsförhållandet upphör får arbetstagaren en semesterersättning. Formeln för uträkning av denna är: Antalet införtjänade semesterdager gånger månadslönen dividerat med 25. (Ex 24 x 2000/25 = 1 920 euro. Om arbetsförhållandet är kort betalas semesterersättning i procent av utbetald lön. Nio procent om man varit anställd under ett år och 11,5 procent om man varit över ett år. I princip berättigar alla arbetsförhållanden numera till semesterersättning eller semester.

Semesterpremie

är ingen lagstadgad förmån så en obunden arbetsgivare måste inte betala den. De flesta kollektivavtal har dock bestämmelser om semesterpremier. Vanligen är den 50 procent av semesterlönen. I exmplet ovan är semesterlönen 2840,90. Premien är då 1420,45.

Se närmare på sidan Semester.

Arbetsgivarkostnader

När man betalar lön eller arvode uppstår sk. lönebikostnader vilka uträknas från bruttolönen + eventuellt värde av naturaförmån:

• Socialskyddsavgift (2012 = 2,12 för privata arbetsgivare)
• Pensionsavgift för arbetsgivaren (ArPL-pension ca 17,4 % )
• Lagstadgad olycksfallsförsäkring som innehåller olycksfalls-, livs- och, arbetslöshetsförsäkring. (Premien för dessa tre är ca 1,2-1,4 procent år 2012)

Ovan nämnda arbetsförhållande kostar alltså för föreningen minst 2 000 euro + 42,40 euro + 348 euro (ArPL) + 28 euro = 2 412,40 euro. Så bikostnaderna för fast anställda år 2012 är knappt 21 procent av lönen. Till detta kommer ännu semesterkostnaden. Löntagaren förtjänar in 2 dagar semester i månader den första tiden för att sedan öka till 2,5 dagar per månad. Alternativt kan man räkna i procent av lönen så att semesterersättningen är 9 % av införtjänad lön första året och 11,5 procent i fortsättningen.

Naturaförmåner

Utöver lönen eller som ett komplement till en del av lönen kan arbetsgivaren bjuda olika formera av naturaförmåner. De vanligaste är kost- och telefonförmån. Bil- och bostadsförmån är inte så vanlig i föreningar men resan till arbetet och olika motionsförmåner har börjat förekomma. Men också naturaförmåner likställs med löner av skatteverket som årligen fastslår värdet av dessa förmåner genom officiella beslut. Se www.vero.fi. Detta värde skall sedan beaktas när man innehåller skatt och betalar andra lönebikostnader.

T.ex. om löntagaren fritt får använda arbetsgivarens telefon (fast eller mobil) är förmånen värd 20 euro (2012). I praktiken innebär det att förskottsinnehållning, socialskyddsavgift och andra avgifter skalla räknas på 2020 euro i exemplet ovan. Lönen är fortfarande 2000 euro men till den läggs värdet av telefonförmånen 20 euro då man räknar ut förskottsinnehållningen och lönebikostnaderna.

(Observera att telefonförmånen kan gälla endast samtal och text och multimediameddelanden. Om det i telefonräkningen ingår annat som t.ex. köp av service skall dessa summor antingen dras från lönen eller anses som lön och beskattas normalt)

Skatteinnehållningar och socialskyddsavgifter inbetalas till skatteverket, senast den 12 (eller följande bankdag) i den på arvodesbetalningen följande månaden. I bokföringen rekommenderas ett särskilt skuldkonto, där man bokför innehållningen och socialskyddsavgiften i samband med arvodesutbetalningen som skuld till staten. Detta konto debiteras då innehållning och socialskyddsavgift inbetalas till länsskatteverket.

Skatteinnehållningens storlek

Arbetstagaren skall till löneutbetalaren lämna uppgift om den procentsats som enligt skattekort skall innehållas. Vanligen anges på skattekortet två olika procentsatser, en för huvudsyssla, en för bisysslor. Men det finns också andra typers skattekort. I vissa står antecknat vad löntagaren förtjänat tidigare under året vilket har sin betydelse om skatteprocenten stiger efter en viss lönenivå. På skattekorten finns anvisningar om hur de skall användas. Om löntagaren inte presenterar sitt skattekort alls innehålls 60 % av lönen. Skattekortet för huvudsyssla och graderat skattekort skall finnas i original hos arbetsgivaren medan det räcker med kopia av övriga skattekort. (Närmare information på www.skatt.fi)
Från år 2010 har skatteförvaltningen tagit i bruk ett nytt skattenmälnings och -betalningssystem som kallas Skattekonto. Kunden redovisar och anmäler sina skatter alla på en gång och betalar totalsumman till ett skattekonto hos skatteförvaltningen. För att använda systemet på webben behövs en sk. KATSO-kod. Det går att anmäla med pappersblanketten forftarande men dessa bör vara skatteförvaltningen tillhanda redan den 7. dagen varje månad. För webbdeklaration av skatter är förfallodagen den 12.

Socialskyddsavgift

Socialskyddsavgift betalas för alla löner, arvoden och beskattningsbara naturaförmåner. Socialskyddsavgiften beräknas på samma lön som man gör förskottsinnehållning på. Avgiften betalas också om förskottsinnehållningen är noll.

Socialskyddsavgiftens storlek (2012 = 2,12%) varierar från år till år och kan t.o.m. justeras under kalenderåret! Är man osäker på dess storlek kan man höra efter hos skattestyrelsen eller den egna kommunens skattebyrå. (www.vero.fi).

Pensioner och försäkringar

För ArPL-pensionsavgifter måste man göra ett avtal med ett pensionsförsäkringsbolag om man har regelbunden lönebetalning på minst 7746 euro/6månader. Avtal måste också göras för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen som sköts av skadeförsäkringsbolag. Man uppskattar sina löneutbetalningar under ett helt kalenderår och betalar pensionsförsäkrings- och olyckfallförsäkringen (såväl arbetsgivarens som arbetstagarens andelar) i förskott.
Om lönen blir under gränsvärdet måste man inte göra avtal utan kan betala försäkringen som tillfällig arbetsgivare. Det är vanligen ca 1 procent högre avgift om man inte har avtal. Enstaka löner under 54,08 euro i månaden behöver inte ArPL-försäkras.

Pensionsavgifter och arbetslöshetsavgift kan gärna bokföras på ett skuldkonto i bokföringen. Själva kostnaden bokförs först när lönen betalas eller i te.x. i slutet av varje månad.

Ett arbetsförhållande uppstår då man kommer överens, också muntligen, om att någonting skall utföras mot betalning.

Som tidigare nämnts betalar löntagaren själv en viss andel av pensionspremien och arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetsgivaren innehåller löntagarens del och betalar båda delarna till försäkringsbolagen. Till löntagaren ges intyg över hur mycket som avdragits. Notera i bokföringen att det förstås bara är arbetsgivarens del som är en kostnad för föreningen. Närmare anvisningar om arbetstagarens pensionspremie fås av pensionsförsäkringsbolagen och av Pensionsskyddscentralen. Anvisningar om arbetslöshets- olycsfalls- och grupplivförsäkringspremier fås av olyckfallsförsäkringsbolagen.

Redovisning och dokumentation

Innehållen skatt och socialskyddsavgift inbetalas till skatteverket senast den 12 dagen månaden efter löneutbetalningsmånaden. Före betalningen skall den registrerade arbetsgivaren deklarera sina löner, innehållningar och socialskyddsavgifter. Oftast sker det genom sk. Tyvi- eller KATSO-nättjänst. Närmare information på www.skatt.fi

Efter kalenderårets slut anmäls hela årets löner, innehållningar och pensions- samt arbetslöshetsavgiftsavdrag samt dagtraktamenten och resor till skatteverket. Då specificeras uppgifterna per löntagare.

Registrerad eller oregistrerad arbetsgivare

Om föreningen har regelbundet återkommande löneutbetalningar är det skäl för den att låta registrera sig hos länsskatteverket som registrerad arbetsgivare. (Obs! Detta är inte detsamma som att föreningen är r.f. = registrerad förening).

Anmälningsblankett får man på skattebyrån. Till alla registrerade arbetsgivare sänds inbetalningskort i början av året för ett kalenderår i sänder. Alternativt får man ett kontonummer en och samma referensnummer för hela året. Registrerad arbetsgivare sänder i januari en årsredogörelse över föregående års samtliga löner, förskottsinnehållningar samt verkställd innehållning. Dessa specificeras också per löntagare.

Om föreningen endast har få, sporadiska löneutbetalningar går det bra att fortsätta att vara oregistrerad arbetsgivare. Posten och bankerna har lönedeklarationsblanketter för tillfälliga arbetsgivare (ej registrerade). Blanketterna torde också finnas på skatteverkets hemsida.

Övriga anmälningar och intyg

Alla arbetsgivare skall vid årets slut, senast den 15 januari följande år, sända ett meddelande till arbetstagarna om förskottsinnehållning och andra avdrag som gjorts av lönen. Av den framgår lönens belopp, innehållningens och avdragens storlek, eventuella naturaförmåner, reseersättningar och dagtraktamenten.

Om årets kumulativa inkomster, innehållning och avdrag framgår av vanligen lönekvittot så duger också det som intyg som sänts tidigare i samband med lönebetalningen.

Också försäkringsbolagen kräver årsdeklarationer över kalenderårets löner för att kunna fastställa de slutliga premierna för kalenderåret.

Dokumentation

Varje arbetsgivare är skyldig att föra lönekort kalenderårsvis över sina löntagare. Ur dessa bör framgå löntagarens fullständiga namn, personsignum, bruttolön, skatteinnehållning, övriga innehållningar, socialskyddsavgift samt tid för när lönen utbetalts. Också personalens semestrar och hur semesterlöner och -premier räknats ut måste bokföras. Formen för lönekortet är fri men uppgifterna bör kunna lagras varaktigt. Lönehandlingar skall till skillnad från vanliga verifikat förvaras ”för evigt” så att såväl löntagare och försäkringsbolag vid behov kan kontrollera tidigare utbetalda löner.

Då det är aktuellt med löner för fler personer kan man överväga att skaffa ett löneprogram. Då är det lättare att sköta dokumentationen. Det rekommenderas att man minst en gång per år skriver ut datainformation också på papper.
Närmare om dokumentationskrav finns upptaget i Bokföringsnämndens allmänna anvisning om bokföringsmetoder och -material.

Modell för lönekort och arbetsgivarkostnader (Excel-fil)

Lönesubventioner

Föreningar har också möjlighet att anställa folk med hjälp av olika sysselsättningsstöd. Också låglönesubvention är möjlig. Arbetskraftsförvaltningen ger närmare information.

De avdragna summorna får föreningen inte hålla utan betalar dem vidare till länskatteverket eller försäkringsbolagen. Notera att man inte får avrunda avdragen.