Medlemmarna

Många föreningar vill ha så många medlemmar som möjligt. Men i en del föreningar blir medlemsantalet av naturliga skäl begränsat, till exempel en hembygdsförening på en liten ort.

Hur blir man medlem

Det är frivilligt att gå med i en förening och motsvarande är det från föreningens sida sett inte måsta på att bevilja medlemskap åt alla som ansöker det. Enligt lagen är alla föreningar slutna sällskap. Avslag på ansökan behöver därför inte motiveras och föreningens beslut kan inte överklagas till en enda instans.

Medlemskap

För att få bli medlem i en förening måste man ofta fylla vissa krav som står att läsa i föreningens stadgar. Villkoren för medlemskap kan begränsas, till exempel att endast kvinnor kan ansluta sig.

Styrelsen eller föreningsmötet avgör om inträde beviljas. Den som blir medlem i en förening förutsätts känna till och acceptera föreningens stadgar.

Likvärdighetsprincipen

Alla medlemmar är likvärdiga, men de kan klassificeras på olika sätt inom föreningen. Det kan finns hedersmedlemmar utan rösträtt, ständiga medlemmar som på en gång betalar flere års medlemsavgift, medlemmar som är befriade från medlemsavgiften och understödsmedlemmar. De olika grupperna har olika rättigheter och skyldigheter.

Medlemsförteckning

Över alla medlemmar bör hållas en medlemsförteckning. Enligt föreningslagen är detta styrelsens uppgift. Uppgiften kan styrelsen delegera åt någon styrelsemedlem eller funktionär.

Medlemsförteckningens uppgifter över medlemmarna:

• fullständigt namn
• hemort
• medborgarskap, ifall inte finskt

Angående hemorten, räcker det med hemkommun, men av praktiska skäl kan det vara bra att känna till postadressen.

Varje enskild medlem har rätt att bekanta sig med föreningens medlemsförteckningen. Däremot har utomstående inte denna rätt, förutom ifall det står i stadgarna att medlemsförteckningen är offentlig. Den enskilda medlemmen har inte rätt att få de andra medlemmarnas postadresser till sitt förfogande, endast uppgift över hemkommun.

Personregisterlagen

Ifall man inför ytterligt uppgifter över medlemmarna i medlemsförteckningen är det skäl att bekanta sig med personregisterlagen.

En medlemsförteckning är ett personregister och får användas endast för föreningens sedvanliga verksamhet och får innehålla endast sådana uppgifter som är relevanta för föreningens verksamhet.

Varje medlem har rätt att få veta vilka uppgifter som det finns i registret gällande honom. Han har också har rätt att förbjuda att hans uppgifter överlämnas åt utomstående för olika ändamål ss. direktreklam, galluppundersökningar, matriklar och släktforskning.

Medlemmarnas personsignum får absolut inte användas eller ges vidare utan vederbörande persons tillstånd.

Mest nytta har föreningen av en medlemsförteckning som städigt uppdateras. Då vet man exakt vem som har rösträtt på möten och då det gäller medlemsförmåner, vem som kan vara delaktiv av dem.

Registerbeskrivning

Är medlemsregistret på adb, bör registret anmälas till dataombudsmannen.
Dessutom bör den registeransvariga göra en registerbeskrivning som skall hållas allmänt tillgänglig.

Av registerbeskrivningen skall framgå:

• registerhållarens namn och kontaktuppgifter
• ändamålet med registret
• beskrivning av innehållet
• uppgift över vart uppgifterna regelmässigt överlåts
• principerna för hur registret skyddas

Råd och information i frågor gällande personregisterlagen får man av dataombudsmannen. Efter det medlemsregistret inte längre behövs bör det förstöras eller förflyttas till en arkivmyndighet.

Vilka rättigheter och skyldigheter har medlemmarna

Rättigheter

Medlemmarnas huvudsakliga rättigheter är:

Alla medlemmar bör behandlas likvärdigt med samma rätt att deltaga i föreningens verksamhet, erhålla föreningens förmåner och service, bekanta sig med föreningens dokument, komma med initiativ och utöva sin rösträtt.

Ifall en medlem förbjuds, utan orsak, att deltaga i verksamheten eller inte blir delaktig av en förmån, kan funktionären som förorsakat detta, bli skadeersättningsskyldig.

Såsom ovan har skrivits kan i stadgarna bestämmas att det finns olika slag av medlemmar med olika rättigheter och skyldigheter.

Skyldigheter

Den absolut viktigaste skyldigheten för medlemmen är att han betalar sin medlemsavgift.

Det kan stå i stadgarna att en medlem kan anses utesluten ur föreningen ifall han inte har betalat sin medlemsavgift inom utsatt tid. Detta berättigar inte medlemmen att lämna sin medlemsavgift obetald för tiden då han ännu innehade medlemskap.

Medlemsavgiften

Det normala är att föreningen årligen uppbär en medlemsavgift för att täcka sina kostnader.

Paragrafen som gäller medlemsavgiften är en av de obligatoriska paragraferna i föreningens stadgar.

Angående medlemsavgiften och dess storlek kan man bestämma i stadgarna på olika sätt:

• uppbärs medlemsavgift och andra avgifter av medlemmarna
• hur bestäms storleken på medlemsavgiften
• hur beräknas storleken på medlemsavgiften
• får föreningen bestämma storleken på medlemsavgiften
• varierar medlemsavgiften från år till år eller är den alltid lika stor

Medlemsavgiften kan vara lika stor för alla, men kan också, beroende på klassificeringen av medlemmarna, vara olika stor.

Förutom medlemsavgift kan föreningen uppbära en anslutningsavgift.

Vem som gör beslut om medlemsavgifter står i stadgarna. Det kan vara styrelsen. Det vanliga är att medlemmarna på föreningsmötet eller på ett annat medlemsmöte besluter om medlemsavgiftens storlek.

Hur utträder man ur föreningen

I föreningens stadgar kan det finnas regler för utträde. Finns det inte, tillämpas lagen.

En medlem kan meddela om sin önskan att utträda ur föreningen på olika sätt:

• en skriftlig avskedsansökan till styrelsen
• ett muntligt meddelande på ett medlemsmöte och be att det antecknas i protokollet.

Det vanliga är att medlemskapet upphör omedelbart vid utträde. Samtidigt upphör skyldigheten att betala medlemsavgift. Vill man, kan man på förhand meddela om att man kommer att utträda ur föreningen vid en viss tidpunkt. Föreningens stadgar kan också innehålla en paragraf som säger att medlemskapet inte upphör genast, utan efter en viss tid. Denna tid får vara högst ett år. Medlemsavgift kan uppbäras för denna tid.

Uteslutning ur förening

Det är inte eftersträvansvärt att utesluta en medlem.

Det finns fall då föreningen är tvungen att göra det. Det är i sådana fall då medlemmen inte uppfyller de villkor som står i lagen eller i föreningens stadgar.

Står det ingenting om uteslutning i stadgarna kan föreningen alltid utesluta en medlem som inte har betalat sin medlemsavgift. Detta är den vanligaste orsaken till att utesluta en medlem.

En annan orsak till att utesluta en medlem är då dens handlingssätt har varit skadligt för föreningen. Då räcker det inte med enbart lite skadligt, det måste vara oerhört skadligt.

Förfaringssätt vid uteslutning

Lagen ger exakta direktiv hur man skall gå till väga vid uteslutning:

• föreningens möte eller styrelse gör beslut om uteslutning
• ärendet behöver inte nämnas i möteskallelsen
• däremot bör man meddela på förhand, om att ärendet behandlas på mötet, åt medlemmen som kommer att uteslutas. Ifrågavarande medlem bör ges en möjlighet att under mötet ge en förklaring till sitt förfarande.

Föreningens beslut om uteslutning kan överklagas till domstol.

Ifall orsaken till uteslutning är försummelse att betala medlemsavgiften kan beslutet inte överklagas.

 

Läs:

• Finlands lagsamling www.finlex.fi
• FöreningsL §§ 11,12,13,14
• Medlemsförteckning
• Inträde i förening
• Utträde ur en förening
• Uteslutning ur en förening
• Personregisterlagen www.tietosuoja.fi
• PersonregisterL 1 kap. §1
• Dataombudsmannen