Föreningsstadgar

Modellstadgar

Stadgarna bifogas till stiftelseurkunden som skickas till föreningsregistret. Stadgarna måste uppfylla vissa krav för att kunna antecknas i föreningsregistret. Från föreningsregistret får man s.k. modellstadgar som man kan använda som modell. Man kan också använda som modell en redan existerande förenings stadgar eller göra egna stadgar.

Förhandsgranskning av stadgar

Man kan låta föreningsregistret förhandsgranska stadgarna mot avgift.

Föreningens stadgar

Stadgarna är bindande för alla medlemmar. Stadgarna kan senare ändras även utan en enskilds medlems samtycke. Detta sker på det sätt som föreningens stadgar anvisar och i enlighet med lagen.

I stadgarna skall bestämmas följande enligt föreningslagen:

• Föreningens namn.
  • Alla föreningar skall ha ett eget namn, som skiljer sig från tidigare registrerade föreningars namn.
  • Namnet får inte ge en felaktig bild av föreningens verksamhet.

• Kommun i Finland som är föreningens hemort.
  • Till hemort är det av praktiska skäl enklast att välja den ort där föreningen har sin verksamhet. Vill man av någon orsak välja en annan kommun, kan man fritt välja vilken kommun som helst i Finland, men endast en kommun.

• Föreningens syfte och verksamhetsformer.
  • Föreningens mål skall nämnas och med vilka verksamhetsformer föreningen försöker nå dem.
  • Syfte är det skäl att uttrycka så tydligt och noga som möjligt. Det behöver inte vara nyttigt,men det bör vara ideellt och får inte strida mot lag eller god
    sed.

• Medlemmarnas skyldighet att betala medlemsavgifter och andra avgifter till föreningen.
  • Medlemsavgifter och andra avgifter som uppbärs av medlemmarna. Det bör också stå på vilket sätt avgiften fastställs och av vilket organ. De avgifter som inte står nämnda i stadgarna är frivilliga.

• Antalet styrelsemedlemmar och revisorer i föreningen samt längden på deras mandattid.
  • Styrelsen bör bestå av minst tre medlemmar.
  • Revisorernas antal är minst en ordinarie och en revisorsuppleant.
  • Styrelsen och revisorerna väljs t.ex. vid föreningens årsmöte eller fullmäktigemöte.  För styrelsemedlemmarnas del kan man ha behörighetsvillkor.

• Föreningens räkenskapsperiod.
  • Räkenskapsperioden är enligt bokföringslagen 12 månader. Det kan vara enklast om den sammanfaller med kalenderåret.
  • Verksamhetsperioden är en annan än räkenskapsperioden. Verksamhetsperioden är tiden mellan årsmötena eller styrelsens mandattid.

• Tidpunkten för val av
  • föreningens styrelse och revisorer , bokslutet fastställas och beslut om ansvarsfrihet fattas.
  • Endast vid förenings-, fullmäktigemöte och årsmöte kan beslut fattas angående när styrelsen och revisorerna skall väljas, bokslutet fastställas och ansvarsfrihet beviljas. Det är vanligt att man skriver när mötet tidigast och senast borde hållas.

• Bokslutet fastställs och ansvarsfrihet beviljas en gång per år.
  • Styrelseval kan göras vid en annan tidpunkt. Det behöver inte ske en gång om året, det beror på mandattidens längd.

• En förening kan ha antingen ett eller två årsmöten per år. Stadgeformuleringarna blir då lite olika.

• Sättet och tiden för kallelse till föreningsmöte.
  • Möteskallelsen har inga innehållsmässiga krav.
  • Då det gäller sättet för att kungöra möteskallelsen, bör man tillämpa likställdhetsprincipen. Det betyder att alla medlemmar måste ha en möjlighet att få vetskap om att mötet hålls och detta på grundval av kallelsen.

• Hur föreningens tillgångar skall användas, om föreningen upplöser sig eller upplöses. 
  • Det bör stå vem som får tillgångarna eller till vilket ändamål eller en kombination av båda.
  • Tillgångarna kan ges åt en annan förening, men inte åt enskilda medlemmar i föreningen.